Efter några effektiva timmar med trädgårdsjobb bytte jag om och drog i väg till spåret. Uppvätskad till max med såväl Resorb som is-te och vatten landade jag vid Motorp och insåg att det var 26 grader i skuggan. Med andra ord var det läge för en lugn runda, en runda att ladda solceller på, ungefär.
Många motionsspår går ju i skogen. Det gör Motorp också, lite emellanåt. Mest går det på öppna ytor där man liksom steks lite extra.
I drygt 2 km fixade jag att jogga i ett okej varmt-men-skönt-väder-tempo, sen tvärdog jag. Mitt i ett steg, typ. Inte ens en uppförsbacke kan jag skylla på, det bara blev soppatorsk. Resten av rundan växlade jag gång och jogg, för det fanns liksom inte på kartan att orka jogga. Min stackars kurva ser mer ut som ett alarmerande EKG än en jogging-hastighet.
Nåväl, alla rekord är väl värda att fira, även ett års-sämsta (snudd på person-sämsta) så jag konstaterar mest att det var ett skit-pass, att jag kan bättre och att i morgon är en ny dag, med nya möjligheter (till nya skit-pass).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar