Visar inlägg med etikett mörker. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mörker. Visa alla inlägg

tisdag 13 december 2016

Usch och fy för löpband

Nä, så hemskt är det kanske inte, men inte fasen är det kul. Varmt och svettig, stumt och monotont. Ute var det dock så himla halt att det kändes rätt korkat att prova sig på en joggingtur. Bättre då att hålla sig inomhus och drömma om sommar och värme.

5,5 km blev det i alla fall, omväxlande gång och (för mig) snabb jogging. De sista 200 m var jag fullständigt sop-slut. Det fanns liksom inte att höja hastigheten ytterligare. Precis som det ska, alltså.

Däremot misstänker jag att jag behöver riktiga joggingskor även på löpbandet. Jag känner, inte ont men känner, av fötter och knän när jag dunsat på det där jäkla bandet.

Det är såna här dagar som jag kan sakna att ha ett jobb med lediga förmiddagar emellanåt. Det skulle vara så himla skönt att kunna motionera utomhus i dagsljus.

tisdag 29 november 2016

Det gäller att vara snabb

Snabbare än Latmasken i alla fall.

Efter jobbet skyndade jag mig hem och bytte om till träningskläder, fort som 17 för att inte hinna känna ifall jag var sugen på att jogga eller inte.

Att bege sig ut i mörkret och kylan kändes inte så himla lockande, men jag vet ju att det är skönt efteråt så jag bet ihop och gav mig ut. Benen kändes inte alls så tunga som jag befarat utan det gick rätt bra. Jag tog en ny runda som jag visste gick via en rätt elak uppförsbacke, men det gick bra även där.

Efter drygt 4 km började jag få känningar i ena knäet. Jag har aldrig haft problem med knän, höfterna brukar vara mina akilleshälar, så lite bekymrad blev jag. När klockan pep för 5 km valde jag att avbryta och gå den sista biten hem. Knäet gjorde liksom inte ont, utan det kändes stelt och svullet på nåt vis. Jag hade nog ca 1,5 km hem men allt eftersom jag promenerade så avtog känslan i knäet och nu känner jag ingenting alls. Kanske var det inte annat än Latmasken som bet till, kanske var det nåt lite irriterat som då tyckte det var rätt okej att avbryta joggandet och gå en bit istället.

Oavsett vilket är jag nöjd med 5 km jogging utan gåvila, och det i en hastighet som ligger i det spann jag räknar som bra-med-mina-mått-mätt.

tisdag 15 november 2016

Jorå, i dag också...

Egentligen jobbar jag till 16 på tisdagar, men i dag blev jag sen därifrån. Klockan var över 16.30 innan jag satte mig i bilen och rullade hemåt. Väl hemma körde jag samma princip som i går - direkt in och byta om utan att passera soffan.

Jag slängde på mig tights och tröja, jacka och reflexväst, snörade på mig skorna och startade min klocka. 25 minuter och drygt 3 km senare var jag tillbaka hemma. Ingen kan påstå att det gick snabbt, men jag joggade hela rundan och jag kom ut i mörker och regn. 

Jag tvivlar verkligen på att jag skulle ha begett mig ut i mörkret om jag inte hade bestämt mig för min mini-runstrek,

Gott nytt år då :-)

Gårdagens Sylvesterlopp gick betydligt bättre än jag vågat hoppas på, med tanke på en rätt kass träningshöst som sedan toppades av en förkyl...