fredag 3 mars 2017

Inte mycket till fredagsfys

Fredagsfys före fredagsmys - eller hur?

Alltså åkte jag hem från jobbet, bytte om och drog till gymmet. Tanken var 5 km löpband och sen lite styrka men jag kände direkt att kroppen inte svarade som den skulle på löpbandet.

Kroppen kändes tung, benen stumma. Det är illa nog, men efter bara ett par hundra meters joggande kände jag av knäet. Det gjorde inte ont, men det kändes. Jag avbröt, gick lite till och började sedan jogga igen. Nope, samma sak. Vänster knä kändes, inte mycket men det kändes.

Jag brukar inte känna nåt, och jag har inga planer på att börja med det heller, så jag valde att lyssna på kroppen. Trots allt har jag nött en hel del löpband, så kanske är det dags att börja jogga utomhus, i mjuka motionsspår.

Jag avbröt det där sorgliga försöket till jogging efter ett par kilometer och körde lite mer styrka istället. Armar och axlar, men också en aning ben. Styrka är inte skoj, men säkert väldans nyttigt, så jag kan väl trösta mig med att det inte var helt bortkastat att åka till gymmet.

Men jag hade hellre kört skiten ur mig på löpbandet, och blivit så där underbart svettig....

torsdag 2 mars 2017

Mensvärk, trötthet och allmän leda

Efter en rätt rörig dag på jobbet, och en mensvärk av episka mått, hade jag NOLL lust att byta om och bege mig ut och jogga. Den där lilla djävulen på axeln viskade nåt om att man inte behövde jogga när man har mensvärk... och att det nog är nyttigare att hänga i soffan när man känner sig stressad... och att jag ju tränade i går.. och i morgon är det fredag, vilket betyder fredagsfys.... Skälen att låta bli var många.



Men nu hade jag ju faktiskt bestämt att jag skulle jogga.. och jag vet att jag mår så himla gott efteråt... och med en alvedon så känns inte mensvärken... och jag behöver ju inte ta död på mig, jag kan ju ta en mysrunda... och utomhus, så skönt med frisk luft...

Alltså bytte jag om, snörade på mig skorna och begav mig ut. Ut, verkligen ut, det känns som om det är flera veckor sen jag joggade utomhus. Jag tog en omväg till spåret. Benen kändes förvånansvärt pigga så jag bestämde mig för att jogga hela vägen till spåret. Ingen gå-paus där inte.

Väl framme vid spåret så vet jag att det är rätt segt uppför i början, egentligen är det svagt uppför de första 700 meterna och jag orkar inte springa i uppförsbackar, det vet jag ju... eller....

Jag körde med metoden "bara en lyktstolpe till" tills jag var uppe för den första delen av backen. Där blir det en liten platå och där kunde jag hämta andan. Nästa etapp är brantare, men jag tog  mig an den också, med samma pedagogiska metod ... "bara en lyktstolpe till". Vips (eller nja, snarare FLÅS, så var jag uppe på krönet och jag hade en skaplig nedförsbacke att njuta av. Resten av spåret är ganska lätt, så då kände jag mig liksom rätt säker på att jag skulle fixa banan runt, trots allt.



Nöjd, på gränsen till kaxig, kom jag runt banan. Kvar var då ca 700 meter hem. En snutt på cykelbanan, en bit på vägen, en liten mördarbacke och så lite platt. Jag bestämde mig för att jag skulle jogga fram till cykelbanan... sen sköt jag upp det fram till vägen.... fram till mördarbacken.... sen körde jag "bara en lyktstolpe till" uppför backen.... den lilla platta som var kvar sen, den kunde jag ju inte gå på, när jag hade klarat av att jogga allt det andra, eller hur...

Alltså joggade jag hela vägen hem!

Väl hemma tankade jag givetvis över rutten från klockan till datorn. 5 km, i ett lugnt tempo, så lugnt att jag ju orkat jogga hela rundan... Med tanke på att jag nyss knäckt 35-minuters på löpband, och då var jag rätt slut, så tyckte jag nog att cirkus 40 var rätt rimligt.



36.19!! Fasen, helt plötslig känns ju Motorps-femman under 35 inte alls orimligt.

onsdag 1 mars 2017

Mars - snart är det VÅR

Första mars.... och jag skulle ju kliva på den förträffliga motionsplanen som jag satt upp. Alltså åkte jag hem från jobbet, bytte snabbt om och drog ner till gymmet. Upp på löpbandet och sen var det bara att köra på 5 km. Jag hade varken energi eller lust att nöta 5 km jogging så jag körde intervaller. Knappt 40 min senare glider jag av bandet och drar mig mot styrkemaskinerna. Med fokus på armar och axlar roar jag mig där i 15-20 min (jag glömde att kolla tiden exakt) och när armarna kändes skönt möra åkte jag hem och duschade.

Då slängde jag ett öga på mitt motionsprogram och insåg att det skulle vara 60 min kondition på onsdagar, inte 40 min kondition och 20 min styrka. Jag hade liksom tagit ett tisdagspass.

Nåja, det är väl ingen katastrof, jag tränade ju i alla fall. 💪

Eftersom jag vilat både måndag och tisdag så hoppar jag torsdagsvila. I stället kör jag ren kondition i morgon, kanske till och med utomhus.

söndag 26 februari 2017

Nytt PB, tror jag minsann

I går funderade jag lite på målsättning och träningsprogram. Jag insåg att jag ville klara 5 km under 35 min på löpbandet. Ja, jag är en snigel. 👍

Min dotter lovade att skriva ihop ett träningsprogram till detta. Jag har legat på runt 37 min, men då har jag visserligen räknat in de första minuterna när jag har värmt upp. Å andra sidan fixar jag inte att jogga 5 km på ett löpband. Hjärnan liksom viker ner sig.

För att ha ett slags ingångsvärde bestämde jag mig för att köra 5 km på löpbandet i dag, ett där uppvärmningen inte räknades in. Jag började med att gå 1 km för att bli varm, sen nollställde jag bandet och började jogga. Första kilometerna gick bra... andra också... den tredje började jag få tråkigt, men jag var inte slut. Vid fjärde kilometern började jag våga hoppas på att orka jogga hela, och jag anade att jag kanske till och med skulle kunna fixa det på 35 min. Då taggade jag till, höjde farten lite och spurtade in i mål - på 34.18!

Alltså är målet uppnått redan innan jag börjar med det. Kasst mål! :-D

Nästa steg är alltså att klara av att jogga 5 km - utomhus - under 35 min. Drömmen är att fixa det innan midsommar, men målet är att fixa det innan UV45.

Till saken hör att jag nog inte fixat det mer än ett par-tre gånger i hela mitt liv, jag började ju jogga som mycket vuxen, och så snabbt som 34.18 tor jag aldrig jag har fixat det, varken på löpband eller utomhus.

Ett steg i rätt riktning skulle kunna vara att gå med i Runacademy, vilket jag är himla sugen på.... om jag vågar.... det där med att springa i grupp... jag är ju så jäkla långsam... och feg...

lördag 25 februari 2017

Bör man ha en plan..?

Jag läser, ibland, om folk som har struktur på sin träning. De har inte bara fasta träningsdagar, de har också bestämt vad de ska träna. Om de ska köra styrka eller intervaller, långpass eller nåt annat som låter både vetenskapligt och kunnigt.

Så gör inte jag. Jag har ofta en tanke, en plan, men jag ändrar lika ofta på den. Jag ställer sällan in ett planerat pass, men jag utför det sällan så som jag tänkt. Har jag tänkt mig ett längre joggingpass men känner mig trött, kan jag lika gärna ta en kort promenad. Har jag tänkt jogga lite lugnt på löpbandet, men får feeling, så kan jag köra råsvettiga intervaller.

Det jag oftast råkar glömma är styrketräning. Det är inte så himla skoj, fast jag vet ju att jag borde köra det också.

Så då är frågan - Bör man ha en plan? Blir det bättre kvalitet på träningen om man planerar den bättre?

Kanske skulle man då tänka sig:
          måndag -             vila
          tisdag -                40 min löpband/20 min styrka
          onsdag -              60 min löpband
          torsdag -              vila
          fredag -               40 min löpband/20 min styrka
          lördag/söndag -  ett långpass (minst 90 min)

4 pass/vecka, det är väl ganska lagom. Styrka och kondition blandat, det borde ju också vara bra.

Ju mer jag tänker på det, ju bättre låter det. Jag ska banne mig testa detta. En månad, hela mars, ska jag köra på planerad och strukturerad träning.

Ja, det ska jag!


fredag 24 februari 2017

Fäääärdig!

Äntligen är jag i mål, äntligen har jag klarat Ica klassikern. Jag var inte helt säker på om jag skulle köra mer cross trainer denna vecka, jag har ju till den 5 mars på mig att bli klar, men så tänkte jag att det är lika bra att ha det gjort så jag tog sista timmen i dag.

Snacka om att det ska firas i kväll. 👀💪🍷

Men innan dess ska jag hinna med en omgång på löpbandet också. Jaga ihop några kilometer på 100mil2017-kontot.

Åh, dessa svåra beslut...

I dag har jag tänkt jogga några kilometer. Det är ju inte många dagar kvar av februari och jag har ännu inte nåt de planerade 80 km. Jag har dessutom tänkt köra sista timmen på cross trainern så att Ica klassikern blir färdig.

Så långt - inga konstigheter.

Problemet är: Var ska jag jogga?

Solen skiner - utomhus.
Det är halt - inomhus.
Frisk luft och naturligt motstånd - utomhus.
Minusgrader i luftrören - inomhus.

Gott nytt år då :-)

Gårdagens Sylvesterlopp gick betydligt bättre än jag vågat hoppas på, med tanke på en rätt kass träningshöst som sedan toppades av en förkyl...