Okej, nu så...

Om sisådär 280 dagar ska jag stå där på startlinjen, redo att ta mig 45 km till målet i Mora. 45 kilometer, vad är det för fel på mig?

Jag är snart 50 år, har aldrig varit vältränad, aldrig någonsin i hela mitt liv. Jag har ändå fått för mig att jag gillar att utmana mig själ, att testa vad jag är kapabel att genomföra. Det tänket har fått mig att genomföra allt från Tjejmilen och VårRuset till GöteborgsVarvet, 6-timmars och 12-timmars.

Jag har världens tunnaste pannben när det gäller att ta i när jag är trött, men jag har en envishet som är stor nog att synas från rymden. Den envisheten fick mig att fortsätta timme efter timme efter timme på det tolvtimmarslopp jag körde i somras.

Det jag behöver göra nu är ju att hålla i min träning trots att det är vinter, mörkt och kallt. På gymmet kan jag köra styrka och lite löpband, men de längre distanserna fixar jag inte på löpband. Det är så vansinnigt tråkigt att stå där och nöta.

För att inte sätta målet alltför högt, vilket jag gärna gör, så tänker jag så här:

En kickstart, en mini-runstreak, under nästa vecka.
En joggingtur varje dag, minst 20 minuter men helst mer.